web analytics
Pantone_Color_of_the_Year_Marsala_Story_Two_Image3

Med siktet inställt på 2015.
Foto från Pantone

Snart är det slut på 2014, och jag börjar se framåt mot 2015.

Mycket har hänt detta år, ett ganska struligt år privat för min del, men fruktbart. Inte mycket har gått raka vägen, men blivit bra till sist. Rörigt, men kreativt kan man säga.
I modevärlden har trender kommit och gått. Så som alltid. Man undrar vad som ska stanna kvar i modebilden nästa år av normcore, humor i modet, längre kjolar, grått, svart skinn, fuskpälsar, 60-talslooks, den vita färgen, metallic…
Förmodligen inte någonting. Som för det mesta.
Dock kan jag tänka mig att normcorevågen startat ett nytt tänkande, som om stylandet nått en punkt då det inte går att komma längre. Som om vi hamnat i en återvändsgränd där vi reagerar proppmätt på personliga looks, och det enda sättet är att då skippa det helt. Och bli helt avskalade och opersonliga. Men snart kommer säkerligen pendeln att slå åt andra hållet igen, så som den alltid gör. Men kanske stannar den upp en stund i mitten så att vi kan andas ut ett tag, och ha ett lite mer avspänt förhållande till vad vi sätter på oss. Visst är det kul med personliga looks men ibland tycker jag nog att det blir för mycket av det goda, då det vi sätter på oss blir till ett konstfullt självändamål och döljer mer än vad det faktiskt understryker och lockar fram av vår personlighet. Lagom är bäst, säger jag som den svensk jag är. Och personligen tycker jag att stylingen lyckats allra bäst när all bråte är bortrensad och den sanna essensen har lyfts fram och utkristalliserats till ett träffsäkert nedslag som ringar in hela personligheten. Om det så är via avskalad minimalism eller överdådig kreativitet, som man finner den. Den så överallt omskrivna stilikonen Iris Apfel, 93 år gammal, hör absolut till den senare kategorin, och säger så här om personlig styling.

materiali se

När 5 decennier passerat i våra liv börjar förebilderna vi haft, eller fortfarande har, att tappa glorian. Inte sant? Nu är det vi som är förebilder för de unga. Med eller utan gloria.
Just den här glorian finns att köpa hos materiali.se.

Bengt Ohlssons skrev i sin krönika i DN den 22 nov. om hur han upplever det att vara 50+. Lite dyster läsning, men också en hel del igenkänning.

När man är femtio finns plötsligt ett ansenligt sjok av ens liv som man kan se tillbaka på och konstatera: jaha, det var så det blev. Inte ska bli.
Det är en viss skillnad. Och den är obarmhärtig.
Och vemodig var vad jag kände mig när jag träffade min gamla kompis. Han var ytterligare en auktoritet i ens liv som lyfts ner från sin sockel och bara visat sig vara en av oss andra som måste gno ihop till hyran och gör så gott han kan.
Läs hela krönikan här.

3531411722_05fbdeaf9a_m

Ja, det är väl efter sisådär femtio år av leverne som vi på allvar märker att andra människors gloria med tiden faktiskt hamnat lite på sniskan, och kanske t.o.m. helt trillat av. Och inte bara det, glorian har egentligen aldrig funnits där, på riktigt. Bara i ens unga, sökande, beundrande, naiva och välvilligt sinnade ögon har den funnits där. Som en livboj att klamra sig fast vid. Eller som en hävstång som vi dragit oss uppåt, och framåt med.
När vi är 50 får vi klara oss alldeles själva, utan simdyna, utan förebilder. Istället är det vår tur nu att vara förebilder för de unga. I slutändan kommer så cirkeln att slutas.

F-best-dressed-couples-all-time

Några av de bäst partyklädda paren i historien som Style.com listar upp. Anjelica Huston & Jack Nicholson, Britt Ekland & Rod Stewart, Mia Farrow & Frank Sinatra, Kate Moss & Johnny Depp, Beyonce & Jay Z.
Se hela listan; http://www.style.com/trends/fashion/2014/best-dressed-couples-all-time

December, festmånaden framför alla. Adventsfirande, Jul och Nyår… Har du tänkt ut vad du ska ha på dig?
En av de hetaste trenderna nu i vinter är den vita jumpsuiten. Den syns överallt och säljs slut på ett kick i butikerna. Om inte den vita jumpsuiten är din melodi så finns det så mycket annat att välja mellan. Låt dig inspireras till sköna outfits i bildspelet här nedan.
Voila!

black fridayIngen har väl kunnat undgå att det är Black Friday idag, den prissänkta shoppingdag instiftad av amerikanarna, som är en slags kickstart för julhandeln, och infaller fredagen efter thanksgiving. Nu finns dagen alltså här också, och många ger sig ut för att fyndshoppa. Glöm inte att dagen också finns på nätet, ifall du inte har tid att ge dig ut och trängas med andra i butikerna. Men håll i dig, håll huvudet lika kallt som annars när det prissänkt, så du inte kommer hem med en massa nyinförskaffat dåligt samvete. Här är 5 B.F.- trick!

10556395_828542093909409_1046639974417544084_n

Sömniga november…
Foto: 1.000.000 pictures

Längtar till Kiruna. De har haft 41 timmar sol i november. Stockholm har haft 2. Suck!
Nu är man riktigt sömnig, och tuppluren verkar vara ett lockande alternativ, hela dagen. Men snart kopplar vi på all julbelysning, och då blir det lite bättre, iallafall.

Här är ett tips för dig som hellre sitter och kurar inomhus än går ut, dessa gråa dagar. 🙂
Jag har köpt en riktigt gosig tröja gjord i fluffigaste mohair som jag gärna kryper in i när jag sitter och bloggar, som idag. Min nyinköpta kulturkofta är helt underbar, och kommer från H&M! Den var lite dyrare än vanliga H&M-priser (699:-) och faktiskt i helt ok kvalitet med 65% mohair, 20% ull, och endast 15% akryl. Superskön! (Bara lugn, jag är inte ”köpt” av H&M, tycker bara den här tröjan är helt suverän.)
Den tar mig genom dagen som en värmande, lång kram. Jag kan varmt rekommendera den. 

Silver-Hair-Strut

The Silver Sisters Strut Against ‘Beauty Terror’ i San Diego.
Foto: timesofsandiego.com

Nä, jag är inte redo för grått hår än. Nope, not yet! Men jag sneglar på kvinnor med silvergråa hårmanar och tänker… en dag, jag med.
Tänker att det måste bli en helt annan bild man får av sig själv då. Och det måste jag förbereda mig för. Och det lär inte bli förrän utväxten är mer silver, än salt och peppar. För jag vill bli silvervit som nyputsat silver, och inte mörkspräcklig som oxoderat silver.

Dessutom ska man veta att hårfärgen betyder jättemycket för garderoben.

ABSOLUTELY FABULOUS - DONKEY

Do Ya Think I’m Sexy?
Say yes. Please!
Joanna Lumley som Patsy Stone i Helt hysteriskt.

När du klär upp dig nu så här mitt i livet känner du dig då lika sexig som en tallrik kallnad havregrynsgröt, eller känner du hur de sensuella andarna väcks till liv när du ser dig själv i spegeln?

För många av oss 50+are kan det nog vara lite si och så med hur sexiga vi känner oss, när vi ska iväg på nåt galej, nu när vi inte längre befinner oss i vår ungdomliga knoppningstid. Det kan kanske ha lite med den med åren sjunkande energinivån att göra också. Det behövs lite sprakande energi för att känna sig sexig och tilltalande, och det blir svårt om man känner sig trött. Men det är också så att vissa knep kan väcka sensualismen till liv, och faktiskt ge den där lilla extra energikicken som får oss att känna oss sexiga igen.

Förutom att ta hand om vår kropp, så finns det också sånt man kan tänka på för att få till den där kicken. För kicken behövs, även om vi inte är ute efter en flirt, en ny man. Att känna sig attraktiv (om inte varje dag, så åtminstone då och då) är ”en mänsklig rättighet” 🙂 som plussar på vårt välmående, vårt välbefinnande, också mitt i vardagen.
Här kommer värdefulla tips.

10616304_10154594098510705_3716667346640905312_n

Donna Mitchell, modell och skådespelerska, 60+

50 är det nya 40. 60 är det nya 50. 70 är det nya 60. Åldrarna går ner i ålder. Vi är yngre längre. Inuti. Vi lever som generationen innan gjorde när de var 10 år yngre än oss, eller kanske t.o.m. ännu yngre.

Det sägs att de barn som föds idag kommer leva i långt över 100 år, ända upp till 150! Vart är vi på väg, kan man fråga sig? Det är både lite skrämmande och fascinerande. Hur länge ska vi ”hålla igång” här på jorden? Ska vi leva lika länge efter pensionen som före? Vilken kvalitet blir det på livet i andra halvlek, då?

Fenomenet att bli äldre tycks dock inte lika skrämmande som det tedde sig när jag var yngre. Då var det lika med att stå med ena benet i graven, en gastkramande skräckupplevelse i mitt perspektivlösa unga liv, som fick mig att tänka tankar som att leva hårt och dö ung. Vid 30 var ju livet över. Ha!

Så mycket nytt sker i modevärlden nu.
Nya material uppfinns. Vad sägs t.ex. om solcellsjackor, plagg av stickat toalettpapper, kläder som kramas när man behöver det? (Läs om nya material här och här.)
Mode och konst närmar sig varandra, nya silhuetter dyker upp med längre och vuxnare längder, gamla koncept lämnar plats för nya (designer + budgetkedja börjar kännas mainstream t.ex. Läs mer om det i DN.)
Det är nytt fokus i modellvärlden på äldre, belevade ansikten, äntligen. Vivienne Westwood har skrivit sina memoarer, klippt sig och slutat färga håret morotsrött!
Unga, pigga designers banar väg i modet med sina nya fräscha ögon. Se bara vad som kommer från en sån som Gareth Pugh, till exempel.

Untitled-1

Modemarknaden gör sitt yttersta för att hindra oss att tänka efter eget huvud, och köpa saker vi egentligen inte vill ha. Det är lätt att bli förförd, och särskilt lätt är det att åka dit i logo-fällan. Kanske skulle vi inte ha köpt plagget/accessoaren om det inte suttit en känd logo på? Det är lätt att frestas och särskilt lätt hänt på rea, när priset inte avgör. Det är något bekant, det känns tryggt, det känns säkert, och det kittlar statusnerven. Kanske tror vi att vi i och med köpet också tillskansar oss någon slags inre säkerhet, inte sant? Kopplas märket automatiskt ihop med hög kvalitet dessutom, så är det extra lätt hänt att hamna i fällan. Men tyvärr tummas det på kvaliteten även bland dyrare märken, nuförtiden.
Så det gäller att se upp, och tänka till både en och två gånger innan man slår till. Ett sätt är att fråga sig om man skulle köpa plagget om designern var okänd? Det brukar sätta saker och ting i sina rätta proportioner igen.
Missförstå mig rätt, det är inget fel med kända märken. Såklart. Men man bör ligga lite lågt med plagg och accessoarer med uppenbara logos, för med en garderob där merparten består av kläder med tydliga, synliga logos blir det lite knepigt att få ihop fungerande outfits.

10653605_369163016582094_9039878649950574294_n

Handla billigt eller dyrt, det är frågan.
Kläder från H&M och Louis Vuitton.

louis vuitton

 

I ena stunden rapporteras det om hur dåligt klädhandeln går, i andra stunden berättas det att den gått upp på sistone. Nu sägs det att klädhandeln gått ner igen.
Hur det än ligger till med den saken så är det aldrig fel att handla smart, att lägga pengar på det som lönar sig, och ta det lätt med resten.

mohairklänning

En långhårig mohairklänning fyndad på helgens klädbytarparty. Prefekt när kylan kommer!

I lördags var jag och ett gäng andra kvinnor på ett swap-party och bytte kläder med varann. Den ofrånkomliga rensningen av garderoben som jag fick göra innan gjorde att garderobsskiftet från sommargarderob till vintergarderob plötsligt blev av, och dessutom gick i rasande fart!
Så bra när man blir tvungen att beta av saker som känns lite trögt att göra. Och egentligen är det ju inget svårt, bara lite omständigt. Nu är garderoben redo för hösten som faktiskt är här på riktigt, och för vintern som kommer så småningom.
Med mig från partyt fick jag lite smått och gott som t.ex. en långhårig mohair-shiftklänning som jag kommer att bära antingen som den är, eller med en tunn polo under à la 60-tal, och ett par lustiga handledsvärmare från Paris, som blir perfekta att matcha med min orange lammullssjal när kylan kommer.

Gondolfärden var ett fantastisk upplevelse

”Vår” gondol i Venedig hette såklart Eros.

Hemma igen, och tillbaka med nya blogginlägg!
Dagens inlägg får temat bröllop och kärlek. Nygifta unga tu i Wien kontra ett medelålders par som firade sitt porslinsbröllop i Venedig.
Bröllopet i Wien (som jag tidigare nämnt), för min svägerskas dotters och hennes iranska fästman, blev ett storslaget bröllop. En galet internationell fest med gäster från hela världen. Efter ett sedvanligt och mycket vackert kyrkbröllop mitt i Wien, fortsatte vi på pampiga Palais Niederösterreich med en iransk bröllopsceremoni. Den långa, överdådiga middagen, som följde för brudparet och oss 250 gäster, varvades med iransk dans med ett tryck som hette duga.
Efter middagen fortsatte dansen till latinska rytmer långt in på småtimmarna. Härligt!
Direkt efter detta hejdundrande kalas flög jag och min man vidare till Venedig, där vi firade vår 20-åriga bröllopsdag.
Länge leve kärleken!

hostmode-2014-hostens-trender2014-1

Från överdådigt och brokigt höstmode i kollektionerna från 1.Roksanda Ilincics 2.Chanel 3.Marni 4.Rochas 5.Dries van Noten…
(Foto från DV, där det också finns mer att läsa och titta på.)

Förrförra inlägget handlade om höstens kontraster. Hur modet svänger från den ena extremen till den andra, från iögonfallande, smått tokiga modeinslag till nedtonad normcore. Och det samtidigt, i modet. Vi kan välja mer än någonsin om hur vi vill se ut, och vi kan svänga från ena ytterligheten till den andra, allt efter humör.

33fashioncomp1803a

…till avskalad normcore.
Foto från redmarketing.co.za

Själv tycker jag, precis som de allra flesta, att det är skönt att normcora hemmavid, mellan de mer uttänkta, tillspetsade outfitsen vi bär när vi lämnar hemmet.
Kontrasterna mellan dessa olika typer av outfits är kanske inte så stora just i mitt fall. Det är ganska balanserat. Genomgående försöker jag ha en avspänd attityd med hur jag klär mig. Vad som brukar funka bäst är en outfit som är som en andra hud, inte som ett utropstecken. Jag avskyr när det ser överansträngd ut, när det i mina ögon tycks som om bärarens tankar hela tiden kretsar kring hur dom tar sig ut. Men motsatsen är ju inte heller kul, när man inte visar något som helst intresse för det yttre. Lagom är alltså bäst, säger jag så svensk jag är. Genomtänkt, intressant och snyggt, det funkar alltid.

1544479_345724815592581_5619749609490112844_n

Den här fina väsk-sko-läppstifts-tårtan skulle jag vilja bjuda er alla på idag.

Idag har det gått 2 år sedan jag startade 50+Mode. Jag hade ingen idé hur länge jag skulle hålla på när jag började, men idag skriver jag det 130:onde blogginlägget. Tiden går fort när man har roligt.
Tack alla kära 50+Mode-vänner för att ni hänger med. Hoppas att ni har lika roligt som jag.

Dagen till ära tänkte jag ge er något alldeles särskilt att klura på.
Jag undrar om det är något ämne som ni skulle vilja att jag tog upp här? Något ni undrar över, vill veta mer om, något ni vill ta upp till diskussion, något ni vill dela med er av inom ramen 50+ och Mode? Känn er fria att skriva vad ni har på hjärtat i kommentarrutan nedan.

Tills dess, en länk med foton i färg från 40-talet på arbetande kvinnor! Den tid då kvinnan på allvar kom ut i arbetslivet, medan männen låg ute i krig. Tiden innan 50-talets hemmafruideal slog till. Men titta så välondulerade de är i håret redan då, och med läppstift och brosch på, på arbetsgolvet…

http://www.cbsnews.com/pictures/rare-color-photos-1940s-working-women/35/

Trevlig helg!

Det är intressanta strömningar som råder i modevärlden nu, tycker jag. Starka kontraster ställs mot varandra, och befriande humor dyker upp här och där.
Mode som tas på för stort allvar blir aldrig riktigt bra, tycker jag. Överstyling upp till tänderna, och märkeskläder hela vägen känns krystat och inte ett dugg kul. Lite lagom distans till både sig själv och modet är bara nyttigt, tror jag. Och mycket, mycket roligare. Mode ska ju vara kul!! Så vad som händer just nu är uppfriskande och inspirerande. Lite spännande nytänkande borde kunna komma ur det här. Se bara…

Väskor att le åt…

10636001_345724802259249_5509484718822757411_n

Foto: 1.000.000 Pictures

Att förstå sig på mode, och att klä sig så att man själv blir nöjd, handlar ibland om illusioner, om att lura ögat. Då är det viktigt att veta hur. Man lär sig först grunderna, och sedan följer år då man fördjupar sig, och tränar upp ögat att se. Man tränar och tränar…

ALTEWAISAOME

ALTEWAISAOME AW2014

Vädret har svängt om, och nu sveper kyligare vindar in. Det börjar bli dags att tänka på hösten, och vad vi ska ha på oss.
Inspirerande bilder från Mercedes-Benz Fashion Week i Stockholm inför hösten är hämtade från DV. Där finns det mer att läsa, för den som är  intresserad.

Höjdpunkter från höstmodet från Paris, London, NY, Milano kan du se här.
Färgerna som gäller i höst är vinrött, lila, plommon, fuchsia, smaragdgrönt, marinblått, guld, orange, och djuprött. Se mer i länk.

FW14 GEORGINE NEW YORK 2/9/2014

Röd pennkjol i skinn från Georgine FW14, New York.
Foto: fashiontographer.com

MarilynMonroe-Pencil-Skirts - kopia

Marilyn Monroe, i en av sina pennkjolar.

Älskade pennkjolen. Många kvinnors favoritplagg. Jag, inget undantag. Pennkjolen är mitt mest älskade plagg, av alla kategorier.

Den klassiska, raka, smala, åtsittande pennkjolen introducerades under sent 40-tal av Christian Dior. Han beskrev kjolen som en kjol med H-linje, i stark kontrast till den helvida kjolen i hans New Look som hade en A-linje. Pennkjolen blev snabbt populär, och då speciellt på kontoren. Kvinnor längtade efter ett nytt mode efter andra världskrigets framfart, och i kombination med efterkrigets stora brist på tygmaterial så blev den smala kjolen en succé. Dåtidens filmstjärnor som Audrey Hepburn, Ava Gardner, Grace Kelly och Marilyn Monroe älskade att bära den kroppsnära kjolen. Pennkjolen blev ett plagg att visa upp sig i, ett plagg som gav den hett eftertraktade timglas-silhuetten, ett plagg som ”kramade kvinnors kurvor”. Bombnedslaget var fött.

leopardbanan 1,000,000 Pictures

Leopardbanan.
Foto: 1,000,000 Pictures

De som känner mig vet att jag gillar bananer, att jag inte klarar mig utan min banan och en kopp kaffe kl. 10.30 varje dag. Det är inte alltid det går att genomföra, har jag kunder då får jag helt enkelt skjuta på det, eller ta en banan i förtid. Det är som att min kropp är inställd på den där bananen och kaffet, just vid den tiden. Och nu har jag hittat en modemässig banan, den leopardmönstrade! Supersnygg! Då kanske jag kan ta med den på ett uppdrag, den borde kunna göra succé tycker man.

NK entre 1

I NK’s entré står nu en minivariant av utställningen ”Svensk mode 2000-2015” som pågår till 31 aug. på Sven-Harrys konstmuseum. Skynda dig till dit om du inte sett utställningen än! Läs om den i mitt tidigare inlägg ”Det svenska modeundret”.
På entréplanet i varuhuset kan du se en en röd pappersklänning av Bea Szenfeld, en vit skjortklänning av numera sorgligt nog nedlagda Fifth Avenue Shoe Repair, och en vit pappersklänning av Bea Szenfeld.
(NK är huvudsponsor för utställningen på Sven-Harrys.)

Tillbaka i stan, tillbaka till jobbet. Det finns alltid en viss tröghet med att sätta igång efter lång ledighet, men regnet på fönsterblecket gör att det känns lättare att koncentrera sig på arbetet än vad det skulle ha gjort i det strålande solskenet som vi varit så rikligt belönade med i sommar.
Först drabbas jag av sedvanlig höststress när jag ser hur många tusentals viktiga grejer det är som väntar på att göras. Måstena tornar upp sig och faller över mig som värsta syndafloden, och det känns svårt att andas. Men efter att ha skrivit långa listor på allt som ska göras så börjar det kännas som att jag har kontroll igen. En av de första punkterna att ta itu med är att ge tillbaka 50+Mode sin vanliga rytm med två, tre blogginlägg per vecka.

Cape hos Salvatore Ferragamo

Cape hos Salvatore Ferragamo

Ligger i hängmattan i skuggan och bläddrar i senaste Femina. Får några smakprov på höstens trender. Ännu steker visserligen sommarsolen, och än är det långt kvar till höst. Men plötsligt känns det lite spännande att se vad som väntar. Inga direkta överraskningar, det är som vanligt mycket stickat som kommer när kylan sveper in. Men höstens mode blir också färgglatt, mönstrat, lite vilt och vågat och inte särskilt tonårsaktigt. Det är mer damigt, herrigt, vadlångt och elegant mitt i det vilda. Intressant.
(Klicka på bilderna nedan så blir de större.)

10534178_324382357726827_7990754957197715264_n

Jag har inte mycket att skriva om, att rapportera om. Jag är så avkopplad och djupt inne i semesterlunken att jag inte har några tankar på vare sig mode eller det faktum att jag är en 50+-are.
Jag bara är, så här mitt i sommaren.
Vi har just avslutat en vecka med gäster, sonen är hos sina kusiner, och nu ska maken och jag bara slappa och njuta av livet bara vi två.

10462668_318414488323614_7582195775575177789_n

Nu, precis som då, kan vi slänga oss i böljan den blå. Men nu är vi kanske lite mer avklädda. Och det lilla vi bär är tillverkat i material som både håller formen i vattnet, och torkar lite fortare.

Värmeböljan har äntligen kommit till Sverige, och badsäsongen har satt igång på allvar. Hela väderkartan från norr till söder var rödaste röd (25-30 gr) med solar strödda överallt, i tidningen här om morgonen när jag läste väderprognosen. Hoppas att du också är ledig så du kan njuta av sommaren när den är som bäst. Och att du inte börjat stöna från allra första dagen över att det är för varmt :-). Vi kan väl åtminstone vänta en vecka eller två, när sömnen blivit tillräckligt störd på grund av de tropiska nätterna och fläkten som snurrar på timme efter timme. Då får vi tänka att i höst får vi sova igen.

Apropå höst (ja, jag vet, man vill inte tänka på det NU, men ändå…) såg jag en så’n vacker färgkombination i Guccis skyltfönster på Birger Jarlsgatan, där de tydligen bestämt sig för att ligga före med riktiga hästlängder. Men kommer de att sälja något… Nu? Hur som helst var det vackert med cerise, tangerine och vinrött. Eller vad sägs om orange, tomat och plommon?

10476496_314346588730404_9103331701303648983_n

Stockholm hukar under den senaste tidens gråtunga skyar.

Det tog lite längre tid än vad jag hade tänkt att skriva ett nytt inlägg. Internetuppkopplingen på landet bestämde sig för att bara krångla. Men nu är jag i stan och kan skriva igen.
När jag klev över tröskeln här hemma kunde jag konstatera att krukväxterna hade klarat sig bra i lägenheten under den här minst sagt, svala starten på sommarsemestern. Något positivt med sommaren som kom av sig, iallafall. Jag kollade igenom posthögen och bland räkningar och reklamblad hittade jag 1,6 miljonerklubbens medlemstidning. I den kunde jag läsa en glatt överraskande artikel.
Läkemedelsföretaget Pfizer har gjort en sifoundersökning om svenskarnas syn på åldrande, och rapporten visar att vi svenskar har en positiv inställning till att åldras!

midsommarblommor2

Nu rullar det på. Midsommarafton på fredag, och snart drar den efterlängtade sommarledigheten igång för många, och även för mig. Men det innebär inte att 50+Mode tar ledigt över sommaren, bara att blogginläggen kommer att komma med lite glesare mellanrum.

10390544_307410756090654_7020872062221345_n 10341950_307410812757315_2621447235108309811_n

10440760_307410766090653_4581937142652236881_nLäser i tidningen Metro att försäljningssiffrorna för Sveriges klädhandel i maj, visar en ökning på över 3 procent. En av anledningarna bakom detta tros ligga i ett roligare och färggrannare mode. Det är uppmuntrande att läsa, och jag hoppas att det innebär en färgsprakande sommar för oss alla. Det fantastiska är ju att färger inte påverkar bara bäraren, utan även alla andra runt omkring. Så våga välja färg i sommar! För både ditt eget välbefinnande, och andras. Och låt det fortsätta vidare och vidare in i hösten, och aldrig ta slut. För vi människor behöver färg. Färger uppstår i solljus, och utan ljus kan vi inte leva.

free download white peacock hd wallpapers

Den vita påfågeln har en inbyggd finess i allt det vita. Olika nyanser av vitt i fjädrarna på kroppen ger innehåll och djup, och det fantastiska mönstret i stjärtfjädrarna ger struktur, skönhet och raffinerad elegans. För att inte tala om den chica lilla huvudbonaden som påfågeln bär. Perfekt styling!

Studenttider, pingstbröllop, midsommarafton, och en lång, varm sommarsemester framför oss… Det monokroma vita gör sitt årliga intåg, och i modet är vitt det nya svarta.
Men vitt från topp till tå kan vara lite knepigt att få till. Det blir lätt lite platt, och opersonligt. Själv kan jag få tandläkarvibbar, eller brudfeeling av allt det vita, vilket inte riktigt är det jag vill åt. Gift som jag är. Med prima tänder.
Men att styla vitt fungerar ungefär som att styla svart, med den skillnaden att med vitt behöver man skapa ett djup, och det svarta vill man gärna lyfta lite, genom att skapa dagrar i det kompakta mörkret.
Men principen är densamma; vi får liv i det monokroma genom att jobba med ytan, genom att skapa schatteringar med näraliggande färger, eller genom att lägga till enstaka starka färger, och gärna i kombination med svart (vitt, när det gäller att styla svart).

alla

Det svenska modeundret, här representerat av kreationer från Fifth Avenue Shoe Repair, Sandra Backlund, Helena Hörstedt, Jåal Atelier och modisten Malinda Damgaard. Foto: Johan Sandberg

På Sven-Harrys Konstmuseum pågår just nu utställningen Svenskt Mode 2000-2015, fram till den 31 aug. Se den, säger jag bara.
Det är en underbar utställning, ett lysande urval av underbara kreationer av egensinniga, skickliga, och hårt arbetande designers.
Det är fantastiskt att se det svenska modet, från de senaste 15 åren, samlat på ett och samma ställe. Ett imponerande bevis på att Sverige, detta lilla land i världen, kan skapa och producera ett fantastiskt mode. Ett mode som också på den senaste tiden har lyckats nå ut till en stor, internationell publik.
Som det står att läsa på en vägg på utställningen; ”Svenskt mode brukar definieras som vardagsnära och denimbaserat, men utställningen visar en delvis annan historia. Den om en förbluffande kreativ kraft som formligen exploderat under det nya milleniet.”
15 viktiga år då svenskt mode vuxit i självförtroende, då det visat sina muskler, och intagit en självklar plats på internationella modescenen.

muffins

Idag är det muffinsdagen. Inget att fira om du frågar mig. Jag är, ja kan man tänka sig, inte är särskilt förtjust i muffins. Vare sig de ätbara, eller de där gänget envisa muffinsar som satt sig runt midjan.

De ätbara är ju tack och lov lätta att undvika. Även om en del höjer lite på ögonbrynen, som om det vore snudd på omoraliskt att inte vara upp över öronen förtjust i just muffins.

äppelblom

Hänryckningens tid. Det blommar överallt. Jag får lust att trycka på pausknappen, så att jag hinner att njuta, om och om igen, av allt det fantastiskt vackra.

Oj, så fort sommaren kom! Härligt! Fast också lite stressande. Tiden går ju så himskandes fort! Och snart börjar badsäsongen…
Min mening är inte att skapa panik nu. Men funderar du på att köpa ny baddräkt så är det hög tid att slå till nu, innan de tar slut.
Själv har jag mer och mer gått över till hel baddräkt, då bikinin känns lite för avslöjande. Det är skönt att gömma den vita, lilla degiga magen. I allafall om badandet är huvudsaken. Ska man däremot huvudsakligen sola så är det ju trevligt om den vita, lilla degiga maggen också får lite färg, och blir lite som nygräddad. Men den hela baddräkten är oftast ändå den mest smickrande modellen för oss mogna kvinnor, genom att den skapar långa, obrutna linjer som både lugnar ner bullar och put, och har en slankande effekt. Och det tackar man inte nej till kanske?

050714_Wide_Leg_Pants_Flat_Sandals_

Enkelhet, kvalitet och konsten att mixa kontraster med varandra är goda stiltips, även för den som inte tänkt snöa in på Parisian chic. Top från Sophie Hulme, byxor från Calvin Klein, och sandaler från Alexander Wang. Foto: Style.com

Om de senaste blogginläggen om den franska kvinnans stil med obligatorisk trenchcoat och chic damighet, inte har tilltalat just dig, så finns det ändå där vissa stilgrepp som man som 50+are gör klokt i att ta fasta på.
Enkelhet, kvalitet, och konsten att mixa kontraster med varandra, är heta tips för att sätta stilen, och särskilt för oss mitt i livet.
Enkelheten plockar fram det bästa, kvaliteten ger våra hårt prövade kroppar den support de behöver för att hjälpa oss att bibehålla vår värdighet, och självrespekt. Och att till sist, låta kontraster spela mot varandra, ger outfiten den spänst och energi den behöver, för att kännas fräsch och intressant.
Även minsta lilla ansträngning kan ge tillräcklig effekt för att vi ska kunna bibehålla vårt välmående. Och det är väl det det handlar om. Att må bra, trivas, och känna att man duger som man är.

lanvinfall36

Überelegans hos Lanvin, AW 2011. Foto: Vogue

Det finns ett franskt uttryck som säger ”Elegans är ålderns privilegium”. Det tycker jag gott man kan ha som paroll när man funderar över sin klädsel som 50+. Ju äldre, desto elegantare, är klokt att tänka. Den unga kvinnan behöver inte vara så elegant, det är charmigt och läckert det mesta hon sätter på sig. Men den äldre kvinnan klär inte längre i t.ex. punkiga uttryck, charmiga retrokläder, eller små tantiga handväskor och lustifika frisyrer (Inte ens Vivienne Westwood, om du frågar mig. Hon må vara rolig, men inte elegant.) Det lönar sig istället för den som inte är helt ung att satsa på elegansen.

Parisian Chic, tanklinne

Très, très casual and young looking look, ur Ines de la Fressange’s bok ”Parisian Chic”.

Det kan vara lite svårt att ringa in den franska chica stilen, så där med en gång. Det handlar mycket om en livsinställning, en attityd, där kläderna får symbolisera fransyskans hållning till livet.

Det ska se ut som om man inte lägger mycket tid på hur man ser ut, men det ligger mycket arbete bakom för att få till den där perfekta kombinationen av ofållad nonchalans och elegans, som någon så fint beskrev det. Stilen är smakfull, avspänd, smickrande, går att kombinera i oändlighet, och bygger mycket på kontraster. Det lyckade slutresultatet ska se spontant och oplanerat ut, och samtidigt alltså elegant.

De unga är ännu mer avslappnade i stilen än den äldre generationen, det räcker med ett tank-linne, ett par säckiga byxor, en herrkavaj och ett par converse eller pennyloafers, så är allt klart. En mix av maskulint och feminint. Fransyskan har ett utpräglat sinne för detaljer, och bär exakt så mycket smycken som behövs, aldrig för mycket. Hon bär aldrig mer än tre färger på en gång, och hon matchar en utsliten jeansjacka med en feminin chiffongblus, en kvinnlig kjol med ett par platta ballerinor. Smakfullt, balanserat och sensuellt, med kontraster som spelar mot, och bär fram varandra. Rufsigt hår till en feminin klänning, perfekt målade röda läppar till osminkade ögon, en cashmere-cardigan slängd över axlarna till festklänningen. Tufft mot mjukt, läder mot siden. Ja, det är en skön konst, och inget man lär sig på en kafferast.

Att den franska kvinnan klär sig snyggt håller nog de allra flesta med om. Ultrachict, sensuellt kvinnligt, och sådär nonchalant avslappnad, självklart och stylish på en gång.

Hepburn-

Audrey Hepburn kunde bära den, men inte jag. Och det, fastän hon inte ens var fransyska!

Det första klädesplagg som dyker upp i tankarna när jag tänker på fransyskans klädstil, är den tvärrandiga sailortröjan. Jag har alltid sneglat på bateaux-tröjorna à la Breton, och haft en dröm om hur chic jag skulle framstå i en så’n. Ett otal många gånger har jag gått in i olika provrum, och testat. Bara för att komma fram till samma sak, om och om igen; att de vit-och-marinblå-randiga tröjorna inte passar mig, det ser rent ut sagt urtrist ut. Det bara är så. Men idén har konstigt nog aldrig dött genom åren, trots mina upprepade misslyckanden. Det ser ju så snyggt och chict ut på andra. Audrey Hepburn, Brigitte Bardot, Jane Birkin och hennes döttrar, för att nämna några. Kanske, kanske går det. Nå’ngång! Tänker man, tills man inser att det är nog fransyskan i sig som är sådär chic. På sättet hon rör sig, hennes attityd till livet, hennes fantastiska språk, gester, hennes livsstil, hennes sedan långt tillbaka nedärvda, superfeminina kvinnlighet. Det sitter inte i tröjan hon bär. Det följer tyvärr inte med någon ”instant fransyska”, på något magiskt sätt, bara för att man köper en randig tröja. Är man en robust svenska så är man. Inte särskilt förfinad eller superfeminin, med andra ord.

påskris grönt, turkos, cerise, blått

Glad Påsk alla kära 50+Mode-vänner! Nu vankas det ägg, sill och fyllda påskägg.
Hoppas att du får en riktigt härlig helg!

Själv är jag nyss hemkommen från en tripp till Köpenhamn. Jag och min 13-årige son roade oss ett par dagar, i en av mina favoritstäder i världen. Den staden har en förunderlig förmåga att fylla på inspirations- och energiförrådet. För mig, iallafall. Och för min son. God mat, trevliga och frejdliga danskar, läcker design, och skön & lite mer kosmopolitisk atmosfär, än här hemma i Stockholm. Vi besökte Tivoli såklart, åt smarriga smörrebröd, gick på Guinness World of Record Museum, och hyrde cyklar och cyklade runt i den cykelvänliga byen, på de lyxigt breda cykelbanorna. Underbart!

eriksdalsbadet

Eriksdalsbadet, för många ett livsnödvändigt häng, både för kropp och själ. Och för vissa OS-medaljörer även ett andra hem.

I morse såg jag Therese Alshammar i simhallen. Jag tror iallafall det var hon, jag hade inte glasögonen på mig.
I ena stunden var hon, den förmodade Therese, en mamma precis som alla andra. Hennes mörka hår var uppslängt i en slarvig knut mitt på huvudet, och hennes lilla guldklimp hasade ner från knät och började krypa runt på simhallens klinkergolv.
En stund senare var denna mamma ombytt i slimmad svart-cerise baddräkt, med simglasögon och det böljande håret nogsamt instoppat i en tättslutande mörkblå badmössa. Mamman var med ens förvandlad till en fullfjädrad simmerska. De breda axlarna och muskulösa låren skvallrade om kalibern på just denna simmerska. En OS-simmerska, en världsmästare, en flerfaldig guldmedaljör som (kan jag läsa på Wikipedia) äger världsrekordet i 50 m fjärilsim. Denna OS-simmerska som jag har lyckan att få se in action, flyger ner i vattnet och forsar fram i banan med en nästan övernaturlig fart. Hon glider upp från bassängen och forsar ner igen, med en fullkomlig kontroll över varenda muskel i kroppen. Hennes lilla bäbis sitter i en bärsele som bärs av en man, som jag gissar är barnets far. Han, också vältränad, går fram och tillbaka längs bassängkanten.
Jag funderar över om en liten människa kan ärva mammas och pappas vältränade kropp, att det på något sätt kan överföras i DNA:t, att den nya lilla människan kan ha en inbyggd lätthet att bygga muskler, att öva upp konditionen? Eller om alla startar från samma utgångsläge, från noll?
Jag tittar på när simmerskan simmar och förundras över hennes ofattbara fart och smidighet i vattnet. Har hennes nya mamma-kropp förändrat hennes simning, funderar jag. Märker hon någon skillnad? Hon har säkert fått bredare höfter på grund av graviditeten. Påverkar det isåfall simtiden?

Foto Sebastian Davidsson

De fyra unga tjejerna på Bow & Curtsy. Foto: Sebastian Davidsson

Hörde på radio idag om Bow & Curtsy, företaget som gör flugor att bära, av kändisars gamla avlagda kläder.
Det hela startade med att 4 unga tjejer under en kurs i skolan, ville förena företagande med välgörenhet. De bestämde sig för att starta ett företag, och att alla intäkterna från flugförsäljningen skulle gå till välgörenhetsorganisationen One Acre Fund. Organisationen i sin tur, ger mikrolån till bönder i Kenya, Rwanda, Burundi och Tanzania. Och det strömmar tydligen in plagg från kändisar som vill vara med och bidra till att bönderna ska få en startplåt till att få snurr på odlingarna, säger de på radio. Fantastiskt!
Inte för att bära fluga är någonting för mig, men idén är sannerligen hedervärd. Och man kan ju alltid ge bort en fluga i present, det går ju som sagt till välgörande ändamål. Eller om jag skulle bära smoking någon gång, eller maken… Jag hoppas hur som helst, att det kommer att gå bra för tjejerna och deras strålande idé. Även om företagsnamnet inte riktigt funkar, om man ska vara petig. Bow som i bocka, uttalas ju som Wow, och betyder alltså inte samma sak som Bow när det betyder fluga, som de syftar på. Men, vem bryr sig? Det är tanken som räknas.

camilla1

Camilla Thulin

I Wendela (Aftonbladet) den 27/3 läser jag hur Camilla Thulin, kostymör och modeskapare, tycker att den mogna kvinnan ska gå klädd, i artikeln med rubriken ”Vi måste sluta klä ut oss till gamla gubbar”. Med hela handen dissar Thulin kostymer, färgat hår, tunikor, jeans, boots, och ger råd till medelålders kvinnor att visa formerna, och sluta färga håret. För ”grått hår är snyggt”, slår Thulin fast. Hon ondgör sig över kvinnor i kort frisyr, och säger sig inte ha någon respekt för kvinnor i ”gubbkläder” (som hon kallar kostymen). En kvinna måste m.a.o. passa in i Camilla Thulins idealbild, för att hon ska kunna känna respekt för henne. Läskigt.
Jag förstår inte varför Thulin måste gå ut så hårt, varför hon måste kategorisera och resonera så dogmatiskt? Förhoppningsvis uttrycker hon sig mer nyanserat i sin nyutkomna bok, som var anledningen till tidningens intervju. Kanske är bara det hårda ordalaget ett icke helt genomtänkt försäljningsknep?
Jag gissar att många kvinnor runt om i landet inte alls känner igen sig i Thulins enögda kvinnoideal, då det naturligtvis inte finns en enda stil som passar alla kvinnor. Ingen människa tycker heller om att klumpas ihop, löst och ologiskt, i en grupp grundat på en enda ytlig gemensam nämnare, i det här fallet mogna kvinnor. Camilla Thulin kallar sig, och de andra i den här gruppen, för gamla kärringar. Varför ett så nedsättande epitet? Förstår inte.
Och varifrån har hon fått att kvinnor mobbar varandra för att vi är snyggt klädda? Det har jag då aldrig varit med om, och inte heller de läsare som kommenterat i nättidningens kommentarsfält, eller Wendelas Cecilia Gustavsson.

vårx2

Krokusarna breder ut sin lila matta i vinterns pulkabacke. Och snart är det påsk!

Vårblommorna skjuter upp ur jorden, och knopparna på träd och buskar växer med rekordfart. Nu har den tidiga våren verkligen lagt sig i startgroparna, och är snart här på allvar. Härligt! (Så länge man inte funderar över ett sammanhang mellan en ovanligt tidig vår och den globala uppvärmningen…)
Som alltid så här års får man lust att damma av garderoben och göra den vårfin, inför den långa, härliga vår- och sommarsäsongen som väntar. Ut med de tunga, mörka, varma vinterpaltorna och in med de färgglada, lätta, svala, fräscha vårkläderna! Då kan mina tidigare inlägg om garderobsrensning och garderobsplanering, komma väl till pass. De inläggen hittar du HÄR, HÄR, eller under punkten KATEGORIER i panelen till höger, på desktopversionen av bloggen. Där kan du förutom redan nämnda GARDEROBSRENSNING och GARDEROBSPLANERING, också klicka fram annat matnyttigt som STILTIPS, STYLINGTIPS och olika typer av GUIDER.

From Novembre magazine

”The look of nothing” i Novembre magazine. Befriande, eller trist? Vad tycker du?

Om förra veckans inlägg om Iris Apfel, accessoarernas drottning, handlade om överdåd, så handlar det här inlägget desto mer om dess motsats, det nya ”look of nothing”.
Stilen som är på ingång kallas för normcore. ”Fashion for Those Who Realize They’re One in 7 Billion”, förklarar New York Magazine i sin rubrik. Det vill säga, den alldagliga människan kommer, stilen som sticker ut kommer att vara ute. Nu vill man smälta in och klä sig ”som alla andra”.
Jeremy Lewis, grundaren och utgivaren av magasinet Garmento, frilansstylist och modeskribent, kallar normcore “one facet of a growing anti-fashion sentiment.” Han säger:
“Fashion has become very overwhelming and popular. Right now a lot of people use fashion as a means to buy rather than discover an identity and they end up obscured and defeated. I’m getting cues from people like Steve Jobs and Jerry Seinfeld. It’s a very flat look, conspicuously unpretentious, maybe even endearingly awkward. It’s a lot of cliché style taboos, but it’s not the irony I love, it’s rather practical and no-nonsense, which to me, right now, seems sexy. I like the idea that one doesn’t need their clothes to make a statement.”

iris_afpel_4423_635x

Iris Apfel poserar för S Moda/El pais, i mars 2013.

Det handlar mycket om Iris Apfel nu. En 92-årig dam, internationellt hyllad som modeikon, med en garderob fylld av haute couture och färgstarka loppisfynd á la etno. Fast mest av allt är Iris känd för att sätta accessorerna i fokus. Och MÅNGA och STORA sådana, är det som gäller för henne. Hon öser på tonvis med halsband och armringar, och man ser henne aldrig utan hennes speciella signum, de megastora, runda glasögonbågarna. Denna accessoarernas drottning använder säkert ofta uttrycket It’s all in the details, och har nog inte mycket till övers för minimalism. The ‘Rare Bird of Fashion’ som hon också kallas, tycker jag har en imponerande egensinnighet, ett förbluffande rockigt tänkande, och en fin känsla för det som är modernt, utan att för den skull följa några som helst trender. Hon kör på med sin stil, och sneglar varken till vänster eller höger.

Näringslivets 101 mäktigaste kvinnor 2014

Helena Helmersson toppar listan över näringslivets 101 mäktigaste kvinnor. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Sveriges mäktigaste kvinna är Helena Helmersson, hållbarhetschef på H&M.
Vid årets upplaga av tidningen Veckans Affärers utnämning av Sveriges 101 mäktigaste kvinnor, på Berns i Stockholm, korades Helena Helmersson till Näringslivets mäktigaste kvinna 2014.
Jag tycker i och för sig att det är lite fånigt att dela upp kvinnor och män så, särskilt med tanke på att det aldrig hade hetat ”Sveriges mäktigaste man”, utan bara ”Sveriges mäktigaste”, om det varit en man. Eller hur?
Men bortsett från det, så är det toppen att Helena Helmerssons arbete med hållbarhetsfrågor på H&M uppmärksammas rejält, att näringslivet har fattat galoppen med hur viktig den här frågan verkligen är.
Det är glädjande att höra hur hårt jättestora H&M jobbar för hållbarhet, att vi människor börjar bli lite kloka, att vi med ljusårs hastighet lämnar 60-70-talets slit-och-släng-mentalitet bakom oss. ”Vi måste jobba mer för att bli mindre beroende av naturresurser. Att sluta kretslopp och använda fibrer om och om igen med bibehållen kvalitet, det hoppas jag att vi tillsammans med andra ska uppnå.” säger Helena.

800x532xjessica-lange-marc-jacobs1.jpg.pagespeed.ic.lVdEWzI2Ym

David Sims porträtt av Jessica Lange för Marc Jacobs’ nya skönhetskampanj.
Se flera fina foton på thefashionography.com

Jippey, mogna kvinnor syns mer och mer!
Nu väljer Marc Jacobs 64-åriga Jessica Lange till sitt nya ansikte för en skönhetskampanj som märket drar igång. NARS väljer 68-åriga Charlotte Rampling som sitt nya ansikte för sitt 20-årsjubileum. Och redan i höstas använde sig Marc Jacobs av 70-åriga Catherine Deneuve i reklamkampanjen för sin avskedskollektion för Louis Vuitton. Snygga, starka, häftiga kvinnor, gudinnor. Underbart!
Den mogna kvinnan kliver in allt oftare på modearenan, en kvinna med avundsvärd integritet, och med den där speciella skönheten som erfarenhet ger, som inte går att köpa för pengar.

grapefrukt1

Idag, den 25 februari, är det Grapefruktens dag!

Grapefrukt är ett av de livsmedel som har en positiv effekt på förbränningen, vilket i sin tur är bra mot bl.a. gropar i låren, de ack så förtretliga celluliterna. Det finns också annat nyttigt att äta, läser jag vidare i tidningen MåBra. Tidningen skriver ”Mat som tillför kroppen vätska, hindrar fettlagring och hjälper huden att bevara kollagenet är ett enkelt knep för att motverka uppkomsten av celluliter”. Läs mer om celluliter i tidningens artikel, här.
Att äta kost med naturligt östrogen i är också riktigt smart, med tanke på klimakteriet som åldern så här mitt i livet, för med sig. Sojaprodukter, kött, öl, alfagroddar, växter med gröna blad som ärtor, bönor, sallad och kål är östrogenrikt livsmedel, läser jag i Apotekets lilla skrift om klimakteriet. Det låter som att asiatisk mat skulle vara särskilt lämplig. Så trevligt!
Klokt gör man också tydligen i att vara försiktig med kaffe, te, starka kryddor och alkohol. Hmm… lite mindre trevligt.

ClaesMikael Svensson - Kretslopp

”Kretslopp” av ClaesMikael Svensson, skulptur av återvunna plastflaskor och metalltråd. ”Som utgångspunkt använder jag mig av materialets egen historia och dess naturliga egenskaper. Jag låter materialet, formen och strukturen visa vägen för utformandet”, säger konstnären. Mer om konstnären hittar du här.

Besökte Liljevalchs Vårsalong häromveckan. Utställningen rymmer många intressanta verk, och flera stycken av konstverken är fantastiska kreationer, i gränslandet mellan mode och konst. ClaesMikael Svenssons verk ”Kretslopp” tycker jag är en helt otrolig skapelse, både makalöst vacker och innovativ.
Funny Livdotters kostymer i installationen ”Kontroll & impuls” likaså.

bradgelina

”Brangelina”, Brad Pitt och Angelina Jolie har båda utsetts till världens vackraste.
Foto: Amy Sancetta / TT

Nu står det svart på vitt, varför vi människor har ett behov av det vackra! Vi upplever det nämligen som att vi får en belöning varje gång vi ser vackra ansikten, visar forskning. Vackra ansikten stimulerar hjärnans belöningssystem och ger oss en kick, helt enkelt.
Och jag skulle gissa att det även gäller annat som är vackert, vackra landskap, vackra ting, vackra kläder, konst osv. Människan har genom tiderna alltid velat uttrycka sig vackert, urtida folk har smyckat både sig själva och verktyg och redskap. Människan mår uppenbarligen bra av att omge sig med en vacker omgivning. Sen kan det vi tycker är vackert, självklart skilja från individ till individ. Men tydligen är vi rätt överens om vilka ansikten som är vackra, enligt forskarrapporten som DI skriver om den 14 februari. ”Den belöning vi känner när vi tittar på vackra ansikten går att jämföra med den vi får av att äta god mat…” skriver tidningen.

rene gruer röd liggande

Som ung satt jag på mitt rum och drömde om att bli modedesigner, att få leva i en fascinerande värld av kläder, design, färger, former, uttryck. Jag dreglade över modefoton och modeillustrationer som t.ex. René Gruaus fantastiska grafiskt rena illustrationer. Här är en underbar teckning, halvt beskuren, i hans favoritfärger, svart, vitt och rött. (Såg du det intressanta programmet på tv om honom härom veckan? Missade du det finns det tillgängligt till den 9 mars på http://www.svtplay.se/video/1794240/modeillustratoren-rene-gruau ) Googlar man på René Gruau så kan man få njuta av många av hans fantastiska modeillustrationer.

Det började redan när jag var 14-15, drömmen om att få arbeta med kläder och design, att bli modedesigner. Jag fick lyckan att endags-prya på Hettemarks i Enköping hos två designers, som jag dessvärre inte minns namnen på. Däremot minns jag särskilt den ena av dom, hon gjorde ett outplånligt intryck på mig. Hon hade en hennaröd page med lång snedlugg, som hängde dramatiskt över hennes ena sotade öga, och som sinnebild för modedesigner var hon såklart också klädd i svart från topp till tå. Jag fick sitta vid hennes stora arbetsbord och rita med hennes tusentals olika färgpennor, och plocka ihop olika tygbitar för egen design. Som att släppa in ett barn i en godisbutik! När dagen var slut frågade hon mig med en, som jag då tyckte, spännande cigarett-hes röst, om jag ville ha skjuts tillbaka till tåget. Lyckan bubblade och hoppade i bröstet på mig, när vi for genom Enköping, och till sist svängde in framför tågstationen i hennes kanariefågelgula sportbil. O, vad jag tyckte att hon var häftig! Att hela scenariot var häftigt! Som taget ur en James Bond-film, eller ett avsnitt ur Snobbar som jobbar. Modevärlden hade satt sitt första och starka intryck, rakt in i bröstet på mig. Jag var, från och med den stunden, såld.

från style.com

Christian Siriano Resort 2014

Du har hittat din stil, men den känns lite trött? Och kanske särskilt så här års, då längtan att slänga av sig sin dammiga vinterlook och byta till sprudlande vårkläder växer sig starkare, för varje mulen dag som går. Då kanske det är dags att uppdatera stilen! Det är oftast lättare än man tror. Du behöver inte gå all in, och ta i från tårna, som damerna på bilden här bredvid. Med små medel kommer man oftast väldigt långt.

Här kommer några tips!

 

 

 

 

 

swish on in chiffon nymag

Nu sveper drömmarna om våren in.
Foto hämtat från New York Magazine, där det också finns mer att läsa om vårens trender.

rosearmband

Ett armband i roséguldsplätering, från Edblad.

Jag fortsätter på temat roséguld som jag berörde lite grann i inlägget Gråa hårstrån, och vår i sikte den 17 januari.
Roséguld har på senare tid seglat upp på modehimlen, och blivit en väldigt populär metallfärg. Det är jättevackert och fräscht tycker jag, och jag lockas ofta av att införskaffa smycken eller klockor i roséguld. Men tyvärr det är inte riktigt min färg, min metall. Fast ju rödare inslag jag har i håret och ju svalare färger jag bär, desto lättare är det att fuska lite ibland. Men som jag nämnde den 17 jan. så är det den som är begåvad med färger som Nicole Kidman som klär allra bäst i metallen. Alltså den svalt ljushylta, med rosa underton i huden, och jordgubbsblont hår. På den personen är roséguld utan tvekan den bästa metallen av alla. A smashing hit!

Best-Bags-Paris-Fashion-Week-Spring-2014

Väskor från Paris-Fashion-Week-Spring 2014. Foto: www.fabsugar.com

Nu rasar reorna som värst, vi är inne på 70%-rean nu. För den som haft is i magen och väntat, väntar ypperliga tillfällen. Men då ska man ha lite tur också.
Klassikerna är som bekant de allra bästa att slå till på, som ylletröjor i hög kvalité, klassiska ytterplagg… och klassiska kvalitetsväskor. Väskmodeller stannar längre kvar i modebilden, än trendiga toppar o.dyl. Men kom ihåg att välja kritiskt, lika kritiskt som om du skulle köpa en till ordinarie pris.
Att välja vilken väska man ska köpa, tycks dock höra till något av det svåraste köpvalen, har jag märkt bland mina kunder. Också för mig var vägen lång, innan jag hittade ådern som ledde mig rätt.

nicole kidman m grått hår

Ingen kommer undan de grå hårens intåg. Nicole Kidman verkar stå och vagga med vart hon är på väg. Apropå Nicole förresten, så funkar smycken och klockor i roséguld allra bäst på den med färger som hon har. Ljus hud med rosa underton, och jordgubbsrött hår. Smashing!

Mina första gråa hårstrån kom i 25-årsåldern. Då var jag mycket nöjd och stolt över dom, jag såg nämligen människor med gråa stänk i håret som häftiga, för dom verkade så erfarna. En pojkvän jag hade då som bara var några år äldre, vann många poäng hos mig för att han fått silvergråa inslag i sin tjocka hårman tidigt i livet. Det var ju så sexigt också.

Nu är jag inte riktigt lika stolt och nöjd med mitt gråspräckliga och dessutom allt tunnare hår, utan färgar och färgar, och har inga planer på att upphöra med det förrän jag fyllt 60. Kanske. Horisonter flyttar sig. Jag kan dock tycka att grått hår är väldigt läckert på andra, men inte på mig. Än.

DN skriver om framtida botemedel mot grått hår, och sciencefocus.com benar ut vad det är som orsakar grått hår.

rings 1952 Nikoleta Adamidou

Modell visar ringar, 1952. Foto lånat från Couture Allure Vintage Fashion. Notera den typiska, krämiga 50-talskorallfärgen på nagellacket!

Som den estet jag är, så är det kanske inte så konstigt att jag är smyckegalen. Jag fullkomligt äääälskar smycken, och har alldeles för många av dom, använder kanske hälften, men har inte hjärta att göra mig av med några. Kanske kommer de till användning någon gång, tänker jag. Fast jag HAR rensat, det har jag. Många gånger till och med. Men smyckegarderoben står alltid öppen att ta emot nya, vackra vänner, alltid. Det kan vara smycken av äkta vara, det kan vara bijouterier från budgetkedjorna, det kan vara ovanliga smycken jag hittar under en utlandsresa.


VÄLKOMMEN TILL 50+MODE!

I mitt yrke som personlig stylist hjälper jag alla, oavsett kropp, ålder och kön att hitta sin stil, sina färger, och att bli sin egen stylist.
50+Mode är en blogg för alla nyfikna, men vänder sig främst till alla kvinnliga 50+are som är intresserade av mode. Stiltips och garderobstips varvas med reflektioner över sådant som vi som har varit med ett tag, ställs inför. Finns det några stilförebilder för oss? Kan vi lära oss något av dom? Hur ska vi förhålla oss till rynkor? Till grått hår? Hur klär man sig för att uthärda klimakteriets vallningar, och åldrade kroppens förändringar? Hur handskas man med färger när man blir allt blekare? Och hur hanterar man sin eviga kärlek till svart…?

 

Marie Tostar-Lindner, Personlig stylist och 50+bloggare

 

PRENUMERERA

Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

SENASTE INLÄGGEN
POPULÄRA INLÄGG & SIDOR
Följ 50+Mode på Instagram
Följ Tellclothes på Instagram
FÖLJ 50+MODE:
Follow on Bloglovin
Blogglista.se
KATEGORIER
TIDIGARE INLÄGG
TRANSLATION – Yes please!