web analytics

Blog

Café Opera återuppstår

19 november 2013,   By ,   2 Comments

co-meet-dinnerJag blir glad när jag hör att gamla Café Opera har dammats av och öppnats upp i ny regi! Två unga killar, Patrik Slettman och Paulo Fagundez, har precis tagit över rodret.

Sist jag tittade in på Café’t var när jag besökte Operabaren för ett halvår sedan. Då var stället nedsläckt och ekande tomt. Bartendern sa att Café’t bara var öppet vissa kvällar i veckan. Det lät så dystert och deppigt att den gamla nöjeslokalen nu höll på att gå mot sin undergång. Stället som en gång var hetast i Stockholm. Det var hit man gick! ALLA, precis ALLA, var där. Under det jugendmålade taket i de tunga kristallkronornas milda sken minglade vi med varann, långt innan ordet mingla var ett begrepp. I början av 80-talet var mixen av olika, kulturella och kreativa människor i alla möjliga åldrar, fantastisk. Ja ni vet ju, ni som var där.

Jag minns kvällen då Yoko Ono plötsligt kikade in i lokalen bakom gigantiska solglasögon. Långsamt tog hon av glasögonen och log ett litet försynt leende, och hela stället höll liksom andan en sekund. Jag kan för mitt inre fortfarande se Mats Ronanders göra sina sista repor runt i den upplysta lokalen just innan stängningsdax, som en hungrig varg på jakt efter nattens byte. Jag minns den miserabla bodybuildern som byggt sig alldeles för biffig så att han tycktes sitta som fast i sin kroppshydda. Eller kvällen då jag vid ett bord hamnade mitt emellan två mycket tysta herrar, Staffan Scheja till vänster och Dan Hylander till höger, och inte visste vad jag skulle säga till någon av dom. ”Spelat mycket piano på sistone?” ”Turné för hela slanten, eller?” kändes inte som helt klockrena isbrytare. Det enda, och inte direkt högintelligenta samtal, som vi förde den kvällen, kom att handla om huruvida Staffan Schejas svarta skinnjacka var av bättre kvalitet än min, vilket den med all sannolikhet var, med tanke på min ganska ringa inkomst de åren.

Jag minns den välklädde och stilige, lite Paul Newman-lika medelålders mannen, som kom fram till mig och bara ville säga att jag var vacker, innan han skulle gå. Eller kvällen när Peps Persson uppifrån scenen, fick hela lokalen att gunga med, i sin skånska reggae. Eller när Prince dansade med min synnedsatta vän Katarina utan att hon insåg vem hon dansade med, förrän efteråt. Eller hur densamma Katarina, en annan kväll, skrek tölp, tölp, tölp och slog sin hårda handväska i huvudet på en skitstövelsyuppie som brutalt trängt sig före oss i bar-kön. En man bredvid oss som följt hela händelseförloppet, utbrast i ett uppskattande Bra tjejer!, höjde sitt ölglas och log sitt bredaste leende, så att ögonen nästan försvann i hans fryntliga ansikte. Vi skrattade gott alla tre, och yuppien försvann slokörad ut genom de svängande pardörrarna.

Det fanns kvällar på Café’t då man kände sig särskilt lycklig, levande och högst närvarande, som om man befann sig mitt i världens centrum, omgiven av alla härliga människor. Och det fanns kvällar då man kände sig som absolut ensammast i hela världen, helt avskärmad från alla andra som roterande runt omkring en. Det inträffade sorgliga saker, och fantastiska saker, och det uppstod ibland lustiga sammanträffanden. Som en snöig kväll i december då Ingvar Hirdwall firade sin 50-årsdag vid bordet bredvid mitt, och jag firade mina 25 år. Det ledde ganska snart till att han och jag, och våra respektive sällskap, sjöng Ja må han/hon leva tillsammans. Han lär alltid vara 25 år äldre än mig. Det vet jag med bestämdhet sedan den kvällen.
Jag fnissar litegrann för mig själv när jag tänker på de två tyska affärsmännen som förskräckta tvingades uppleva hur en kvinna beställde whiskey i baren (!?), något som tydligen inte förekom i Tyskland då. Ja, den kvinnan var jag, och jag vet ännu inte om tyska kvinnor har lärt sig att dricka whiskey.
Jag minns en mycket vinglig Ulf Lundell som styrde sina steg rakt emot mig och leende lyfte mina runda glasögon från min näsrygg. Han stod och svajade en stund, berömde glasögonen, och undrade om vi inte hade träffats förut. Sedan sjönk han våldsamt ner på stolen bredvid mig som en tung säck mjöl. Eller den hyggliga bartendern som ville experimentera fram nya drinkar och erbjöd mig att vara försökskanin. Det behövdes inte någon särskilt lång övertalning för det, som ni säkert förstår. Eller konstnären Peter Dahl som med hes och vänlig stämma förde en diskussion med mig om att alla vi medborgare borde ha medbestämmande. Rörande överens kom vi fram till att alla beslut som fattas i Sverige borde föregås med en omfattande folkomröstning.
Ja, många klokheter och dårskaper har sagts och spelats upp under Vicke Andréns vackra takmålning i den kulturminnesmärkta lokalen från 1895.

Cafe Opera Ceiling 1

Och nu ska det alltså blåsas liv i det gamla inneplejset från 1980! Fast lika kul som det var då, under ställets la belle epoque, det har jag svårt att tro att det kan bli. Men valet att behålla Mats Gustafsons karakteristiska logga från då när det begav sig, det är åtminstone en god start!

 

CafeOperalogo

 

Jag får väl gå dit någon gång. Med nya ögon. De nya nattklubbsansvariga har ambitionerna att nya Café Opera ska locka en mix av allt från 20-åringar till 55 plus. Att det återigen ska bli den national­arena för nattlivet som lokalen en gång i tiden var.
Vi får väl se.

xdsc_0042_399x266

 


VÄLKOMMEN TILL 50+MODE!

I mitt yrke som personlig stylist hjälper jag alla, oavsett kropp, ålder och kön att hitta sin stil, sina färger, och att bli sin egen stylist.
50+Mode är en blogg för alla nyfikna, men vänder sig främst till kvinnliga 50+are som är intresserade av mode. Stiltips och garderobstips varvas med reflektioner över sådant som vi som har varit med ett tag, ställs inför. Finns det några stilförebilder för oss? Kan vi lära oss något av dom? Hur ska vi förhålla oss till rynkor? Till grått hår? Hur klär man sig för att uthärda klimakteriets vallningar, och åldrade kroppens förändringar? Hur handskas man med färger när man blir allt blekare? Och hur hanterar man sin eviga kärlek till svart…?

 

Marie Tostar-Lindner, Personlig stylist och 50+bloggare

 

PRENUMERERA

Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

POPULÄRA INLÄGG & SIDOR
Följ 50+Mode på Instagram
Följ Tellclothes på Instagram
FÖLJ 50+MODE:
Follow on Bloglovin
Blogglista.se
KATEGORIER
TIDIGARE INLÄGG
TRANSLATION – Yes please!
%d bloggare gillar detta: