web analytics

Blog

Gränslöst mode, sant eller falskt?

24 mars 2016,   By ,   0 Comments

Att klä sig efter sin ålder, är det fnys eller något att ta på allvar? Åhléns gränslösa kampanj just nu tittar närmare på det.

undersokning_ahlens

Så här säger Philip Warkander, modeforskare vid Lunds Universitet, som tillsammans med Åhléns har gjort undersökningen:

”Livet genom förväntas vi anpassa vår klädstil i enlighet med att vår biologiska ålder skiftar. Det som anses acceptabelt för en 26-åring är sällan samma sak för någon som är 56, eller för den delen, 76. Ofta är anpassningarna relaterade till olika faser i livet. När yrkeslivet inleds ställs ofta indirekt krav på att lämna ungdomsstilen och istället klä sig mer representativt. Med småbarnsåren följer andra typer av förutsättningar. Det finns också andra aspekter, som att kroppen i sig ofta förändras med åren. Många är helt enkelt inte bekväma i samma typer av plagg livet genom.

Det här fenomenet är något många tar för givet och som vi därför inte pratar så mycket om, trots att det påverkar oss alla. Varför känner vi att vi måste förändras i enlighet med andras förväntningar på oss? Vem är det egentligen vi klär oss för? Vad skulle hända om vi bröt mot de här outtalade konventionerna att vi ska klä oss i enlighet med vår ålder?”

Vi vill inspirera alla att strunta i uppdiktade åldersgränser för hur man kan klä sig och istället uttrycka sin identitet precis som de vill.”  skriver Lina Söderqvist, marknadschef på Åhléns i ett pressmeddelande.

Vackert så. Intentionerna är goda.

Men å ena sidan säger Philip Warkander att vår klädstil förändras med livet. Å andra sidan vill han hävda att det ska man kunna ändra på. För vad då, undrar jag? Så att vi kan gå klädda likadant genom hela livet? Är det verkligen andras förväntningar på oss som gör att vi väljer andra kläder i 45-årsåldern än i 25-årsåldern? Det tror jag inte. Jag tror att vi själva känner att det inte funkar längre. Att vi vill gå vidare. Att saker och ting har förändrats, att vi befinner oss på en annan platå nu.

Det handlar om minskat kroppsligt självförtroende, både män och kvinnor förändrar ofta sin klädstil för att inte dra lika mycket uppmärksamhet till kroppen som tidigare” säger Philip Warkander vidare.

Ja, just så, och då kan det vara skönt att inte exponera kroppen på samma sätt som när man var yngre. Jag ser inget fel i det. Ålder finns, och varken kan eller bör ignoreras. Att embrace your age som man säger i USA tycker jag är ett bra devis att leva efter. Allt förändras, så även vi, och vad vi tycker är viktigt här i livet.

Philip Warkander är 38 år, Lina Söderqvist är 43. Jag är 55, och jag måste säga att något hände när jag nådde 50-årsstrecket. Jag känner dock igen mig i deras resonemang, det är sympatiskt, viktigt, och sant i vissa avseenden.

Men det är också så att med åldern så omprövar vi gamla ”sanningar”. Det jag tänkte i 35-40-årsåldern tänker jag inte längre. Mycket har hänt på sistone. Jag stretar inte emot, jag är inte längre rädd för att bli gammal, jag är nyfiken på nästa stadie. Och nästa. Och nästa.

Bara för att jag i teorin kan bära magtröja för att ingen ska få diktera vad jag får och inte får, så vill jag inte bära magtröja. För att jag har en värdighet, en självaktning att tänka på. Jag bär min ålder, min erfarenhet med stolthet, jag bär varje år som medaljer som jag fått för att jag klarat än det ena, än det andra. Jag tycker gott att de unga kan få ha sina magtröjor i fred. Jag är inte intresserad av samma mode som dom. Och de är förmodligen inte intresserade av samma mode som jag. Och det är väl helt alldeles i sin ordning, tycker jag.

Jag tror att identiteten skiftar, förädlas, utkristalliseras under en livstid. Vi är inte bara en form som förblir densamma som vi var i 20-årsåldern, livet ut. Vi är i ständig förändring, på tillväxt. Därför tycker inte jag att det är något fel att tänka lite grann på ålder när vi klär oss och fråga oss, vem är jag nu? Vad känner jag mig hemma med och vad vill jag signalera just nu i livet? Till exempel, när jag var 20 och någonting, var det för mig väldigt viktigt att vara attraktiv för det motsatta könet.

Nu är det ju inte alls det som gäller. Mitt yttre är fortfarande viktigt, absolut, men den ende vars godkännande som är viktig för mig, är mitt eget. Att min make finner mig attraktiv är självklart också viktigt, men faktiskt mindre viktigt än min egen uppfattning. Att vänner uppskattar hur jag ser ut är också trevligt, men inte livsviktigt. Att jag är min egen bästa vän är det allra viktigaste nu. Jag har äntligen blivit den jag vill bli. Och än är det inte slut med den resan. Eller som David Bowie sa…

bowie o ålder

Apropå Bowie, som ändrat klädstil mer än de flesta under sin livstid, så är det intressant att även han formades med tiden och ”lugnade ner sig” med åldern. Helt naturligt, tycker jag. När karaktären djupnar och ansiktets rynkor blir allt fler, så tenderar vår klädsel att fungera mer och mer som en ram för hela vårt hittills levda liv som spelar upp sin repertoar, i vårt belevade ansikte.

För egen del har jag noterat det lustiga i att jag känner mig mer attraktiv nu än när jag var yngre, fastän jag säkert var mycket sötare och mer tilldragande då. Det är som om attraktionen bottnar i något annat än i det yttre nu, i något djupare, något mer genuint, något som kommer inifrån och som gör mig mindre känslig för vad andra tycker. Jag känner mig friare. Lugnare. Och kärleksfullare. Jag behöver inte längre bevisa något. För andras bekräftelse eller uteblivna bekräftelse ändrar ändå ingenting. Det är inte så att jag är okänslig för kritik, eller inte blir glad för en komplimang, nej såklart bryr jag mig. Men det förändrar ingenting. Jag kommer att fortsätta likadant ändå. För jag har hittat en form som jag trivs i. Och det är det enda viktiga. För trivs jag är jag en trevlig människa att vara runt omkring, en bra människa, en människa som vill väl. Ja, kanske inte alltid, men i det stora hela då. Ja, ni fattar. För då är det roligt att leva. Och det är DET jag vill åt.

Det är dock behjärtansvärt med en sådan här kampanj om den kan få några att tänka utanför boxen, och upptäcka nya sidor av sig själv och få upp ögonen på att vi kanske ibland ställer upp på andras ideal hur vi ska gå klädda.

Men plaggen som Åhléns på hemsidan valt att koppla till kampanjen är ganska stilrena, ”ålderslösa” plagg som ponchos, jeans, vit skjorta, sportkläder, jeansjacka, raka och vida byxor och detaljlösa, midjekorta blixtlåsjackor sk. bomberjackor. Tidlösa, ganska ”platta” basplagg som inte får många ögonbryn att höjas. Sådana plagg utmanar inte vårt seende på ålder och klädsel särskilt mycket. Det är plagg vi redan använder över alla åldrar.

Men hur skulle det se ut med kortkort på en 70-åring? Inte många förutom Tina Turner fixar det, skulle jag tro. Men att en småblommig, traditionell ”tantklänning” funkar på en 16-åring, det vet vi redan. ALLT funkar på en 16-åring. Men sätt en sådan klänning på mig och det är INTE en kul syn vill jag lova, jag åldras genast med 10-15 år. Så visst finns det fallgropar att se upp med. Helt gränslöst är det inte. Men att vi själva får bestämma gränserna och inte någon annan det är trevligt, men funkar ändå inte helt. I andras ögon kanske något annat ses. Och att bli medveten om de fällorna tycker jag ändå är av betydelse. För bedömningarna finns där, vare sig vi vill eller ej.

Men vad det egentligen handlar om för att hitta rätt i sin stil är att vara sig själv trogen, också i förändringarna, att veta vem man själv är och var man befinner sig just nu. Och ”därefter klä sig passande”, som Epiktetos sa redan 100 e. Kr. Och att också vara öppen för förändringar.

Läs mer om klädsel och åldrar i mitt tidigare inlägg Att klä sig efter sin ålder.

En Glad Påsk önskas er alla!


VÄLKOMMEN TILL 50+MODE!

I mitt yrke som personlig stylist hjälper jag alla, oavsett kropp, ålder och kön att hitta sin stil, sina färger, och att bli sin egen stylist.
50+Mode är en blogg för alla nyfikna, men vänder sig främst till kvinnliga 50+are som är intresserade av mode. Stiltips och garderobstips varvas med reflektioner över sådant som vi som har varit med ett tag, ställs inför. Finns det några stilförebilder för oss? Kan vi lära oss något av dom? Hur ska vi förhålla oss till rynkor? Till grått hår? Hur klär man sig för att uthärda klimakteriets vallningar, och åldrade kroppens förändringar? Hur handskas man med färger när man blir allt blekare? Och hur hanterar man sin eviga kärlek till svart…?

 

Marie Tostar-Lindner, Personlig stylist och 50+bloggare

 

PRENUMERERA

Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

SENASTE INLÄGGEN
POPULÄRA INLÄGG & SIDOR
Följ 50+Mode på Instagram
Följ Tellclothes på Instagram
FÖLJ 50+MODE:
Follow on Bloglovin
Blogglista.se
KATEGORIER
TIDIGARE INLÄGG
TRANSLATION – Yes please!
%d bloggare gillar detta: