web analytics

Blog

Att bära, eller inte bära gloria

12 december 2014,   By ,   0 Comments
materiali se

När 5 decennier passerat i våra liv börjar förebilderna vi haft, eller fortfarande har, att tappa glorian. Inte sant? Nu är det vi som är förebilder för de unga. Med eller utan gloria.
Just den här glorian finns att köpa hos materiali.se.

Bengt Ohlssons skrev i sin krönika i DN den 22 nov. om hur han upplever det att vara 50+. Lite dyster läsning, men också en hel del igenkänning.

När man är femtio finns plötsligt ett ansenligt sjok av ens liv som man kan se tillbaka på och konstatera: jaha, det var så det blev. Inte ska bli.
Det är en viss skillnad. Och den är obarmhärtig.
Och vemodig var vad jag kände mig när jag träffade min gamla kompis. Han var ytterligare en auktoritet i ens liv som lyfts ner från sin sockel och bara visat sig vara en av oss andra som måste gno ihop till hyran och gör så gott han kan.
Läs hela krönikan här.

3531411722_05fbdeaf9a_m

Ja, det är väl efter sisådär femtio år av leverne som vi på allvar märker att andra människors gloria med tiden faktiskt hamnat lite på sniskan, och kanske t.o.m. helt trillat av. Och inte bara det, glorian har egentligen aldrig funnits där, på riktigt. Bara i ens unga, sökande, beundrande, naiva och välvilligt sinnade ögon har den funnits där. Som en livboj att klamra sig fast vid. Eller som en hävstång som vi dragit oss uppåt, och framåt med.
När vi är 50 får vi klara oss alldeles själva, utan simdyna, utan förebilder. Istället är det vår tur nu att vara förebilder för de unga. I slutändan kommer så cirkeln att slutas.
Och har vi inte gjort det innan, så inser vi förmodligen nu att ingen är bättre än någon annan, att ingen sitter inne med alla svaren, att det inte vandrar omkring någon Gud här nere på jorden. Alla famlar och ingen vet med säkerhet.
Vi börjar äntligen bli visa nog att förstå att livet är för stort för att greppa. Och den insikten visar sig för de allra flesta också vara en befrielse! *
Vid 50 kan vi kanske äntligen acceptera att det enda bestående är förändringen. Och t.o.m. tycka att det är helt ok! (Men ack vad svårt jag har haft med det beska pillret…)

*Samme Bengt Ohlsson (då kallad Benke) skrev också i en tidigare krönika ” I min ålder gläds man åt att inse vidden av sin okunskap, och att ge sig i kast med att fylla denna Grand Canyon med en tekopp i taget.”

Det är väl en skön inställning? Att inse sin litenhet på jorden tror jag gör att saker och ting hamnar i sina rätta, sunda perspektiv.
Vid 50 händer samtidigt någonting med bekräftelsebehovet, tycker jag mig ha märkt både hos mig själv och andra. Och det har nog någonting att göra med den där glorian som hamnat på sned. Andras uppskattning känns plötsligt inte lika dödsviktig som den var när vi var yngre. Även om man självklart inte tackar nej till andras uppskattning. Nej, sådant värmer ju alltid, såklart. Och ibland kan t.o.m. någons uppmuntran betyda extra mycket att få ta emot.
Men insikten om att vi inte kommer att dö om vi inte får andras gillande, gör oss förhoppningsvis lite friare att vara de vi är, och gör oss säkert också till mycket trevligare och avspändare människor, dessutom. Får vi hoppas.

10411823_684366031661334_1079421347127265371_n

Insikten om att den enda vars gillande som egentligen är viktigt i vårt liv, den enda som vi fortfarande vill imponera på, är oss själva, går i allra högsta grad också att applicera på hur vi kan tänka när vi klär oss nu som 50+are.
Vi gör klokast i att lyssna inåt, och jobba oss utåt. Eller också kan vi hitta en inspirationsbild som stämmer med det vi vill uttrycka, och därefter modifiera outfiten så att den stämmer helt och hållet med den vi är, det jag som vi vill signalera att vi har. Det slutgiltiga målet är en uppenbarelse som stämmer överens, utifrån och inåt, inifrån och ut.
Och det borde vara en baggis, men tanke på att en åldrande hjärna är en kreativ hjärna, som psykiatern och forskaren Gene D Cohen kommit fram till, enligt DN, Insidan 2/12.
Med åldern samlar våra hjärnor på sig en uppsjö av strategier som utvecklats från ett helt livs samlade erfarenheter”, skriver Gene D Cohen i sin bok ”Den mogna människan.
Det känns väl hoppfullt?
Läs mer om hans bok här.

Slutligen kommer här några kreativa damer att låta sig inspireras av.

Foton hämtade från AdvancedStyle blogg.

Lucia-13.12.06

Ha en god helg! Och en glad Lucia!
(Hon Lucia, en sann gloriabärare minsann!)


VÄLKOMMEN TILL 50+MODE!

I mitt yrke som personlig stylist hjälper jag alla, oavsett kropp, ålder och kön att hitta sin stil, sina färger, och att bli sin egen stylist.
50+Mode är en blogg för alla nyfikna, men vänder sig främst till kvinnliga 50+are som är intresserade av mode. Stiltips och garderobstips varvas med reflektioner över sådant som vi som har varit med ett tag, ställs inför. Finns det några stilförebilder för oss? Kan vi lära oss något av dom? Hur ska vi förhålla oss till rynkor? Till grått hår? Hur klär man sig för att uthärda klimakteriets vallningar, och den åldrade kroppens förändringar? Hur handskas man med färger när man blir allt blekare? Och hur hanterar man sin eviga kärlek till svart…?

 

Marie Tostar-Lindner, personlig stylist, 50+bloggare

PRENUMERERA

Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

POPULÄRA INLÄGG & SIDOR
Följ 50+Mode på Instagram
Följ Tellclothes på Instagram
FÖLJ 50+MODE:
Follow on Bloglovin
Blogglista.se
LinkedIn-profil
KATEGORIER
TIDIGARE INLÄGG
TRANSLATION – Yes please!
%d bloggare gillar detta: