Nu blir det kallare, och att svepa sjalen närmare intill oss precis som modellen gör på Jil Sanders FW20 Collection i Milano, blir en talande sinnebild för den här tiden på året. Hela den kollektionen från JS gör mig alldeles knäsvag. Så vacker! Men stilen är så långt ifrån det liv jag lever nu i coronatider här på landet. Så att titta på bilderna fungerar som ren verklighetsflykt. Men att veta att jag inte är ensam om denna underliga situation som vi befinner oss i nu, hjälper min FOMO. Har er fear of missing out också lagt sig, för att ni vet att ni inte är ensamma om det begränsade liv som coronan har satt igång?
Att titta på sådana här underbara skapelser som designduon Lucie och Luke Meier skapat hos Jil Sander, så långt ifrån min verklighet just nu, hjälper mig att tänka på att det finns ett liv efter corona. Och vilket liv det kommer att bli sen! Jag längtar!
Designerduon Lucie och Luke Meier
Jil Sander
Tidningen Elle förutspår i det senaste numret att det uppdämda behovet av att klä upp sig och gå på fest fullständigt kommer att explodera när pandemin har lagt sig, och det låter väl som ett rätt troligt scenarium.
Ur senaste Elle
”Den västerländska världens senaste stora kris, finanskrisen 2008, banade väg för ett nytt stilspråk med en okomplicerad estetik – basplagg, kapselgarderob och ”säker stil” blev vägen framåt. The Row och Phoebe Philos (old) Céline blev modevärldens klarast lysande stjärnor med sina dyra, men enkelt skurna, plagg riktade till kvinnor som var upptagna av att leva livet. Sedan dess har det medvetet enkla, med inslag av sport, varit en av de starkaste trenderna, speciellt i Skandinavien.
Men vad händer när vi har fått tillräckligt med bekvämlighet? Philip Warkander, doktor i modevetenskap och lektor vid Lunds Universitet, menar att det inte finns någon motsättning mellan att klä upp sig och klä sig bekvämt. Så fort vi kommer att kunna umgås som vanligt igen kommer det dock att bli mer intressant för många att variera sin klädstil och uppdatera garderoben.
– Mode är ett socialt uttryck och därför krävs det ett slags ”publik” när man klär sig, säger han. Å ena sidan skräddad, mörk, tuff och hård i helsvart, lack, läder och formstarka skärningar – å andra sidan galna, sprakande och glittrande kreationer som nästan får en att tappa andan. Trots att kollektionerna skapades innan pandemin slog till kan det skräddade modet passande nog ses som ett slags skydd, med caper, ponchos och kraftiga material som brokad och sammet. Den maxade glamourösa looken införlivar eskapismen många av oss både behöver och längtar efter nu.
Kläder är viktiga och kommer efter krisen – oavsett när vi kommer ur den – att vara ännu viktigare. Först kommer vi att sträcka oss efter bärbara nyckelplagg i stadiga material och rena linjer, men sedan kommer längtan efter det strama, det skräddade och det galna att bli stort.
Ida Hult, etnograf och trendrådgivare, menar att de kläder vi behöver i vår ensamhet handlar mycket om funktion. De kläder vi använder bland andra handlar i stället om att signalera tillhörighet, status och identitet. Det är helt olika användningsområden, även om många faktiskt insett en av modets uppgifter: Att klä upp sig ändrar både humör och inställning, oavsett om det sker i ensamhet eller i grupp.
Kläder symboliserar historiens ögonblick, och ger dem en visuell form. Tittar vi bakåt är det därför inte otroligt att klänningen kommer att ha ett finger med i spelet om den post-pandemiska stilen.
Ida Hult menar även att vi i goda tider lägger pengar på underdelar – i ekonomiskt oroliga tider hamnar fokus i stället på klänningar och toppar. Det är en god indikation på vår post-pandemiska klädsel. Just klänningen är plagget som mer än andra andas offentlighet, det välklädda alternativet som gör att du ser sammansatt, ”pulled together”, ut.
Tröjklänningar, lättmatchade fodralklänningar och skjortklänningar spås bli de hetaste modellerna. Men vårt intresse för det bekväma kommer så klart att spegla sig i kravet på klänningen som plagg, med till exempel fickor och knappar. Mest modernt just nu, enligt Ida Hult, är mixen som syns hos den danska modeskaparen Cecilie Bahnsen. Tyll, babydollsilhuetter och, framför allt, puffärmar, med klassiska enkla linjer – ultrafeminint men samtidigt totalt täckande osexigt.
Från Cecilie Bahnsen
– Jag tror att vi i hennes klänningar, och även stylingen av dem, har ett fönster mot framtiden.
När vi nu går in i en era då modehusen vill bli mindre säsongsbetonade, då vi håller lite hårdare i plånboken, söker kvalitet före kvantitet och vill vara hållbara kan detta vara ett sätt att konsumera med värderingsbilden i behåll. Ett plagg som kan bäras av flera skäl, i flera situationer och i flera år kommer att vara extra viktigt. Att använda festklänningen till vardags med låga skor och byxor är en möjlighet.
Kanske orkar vi inte ens vänta tills alla inställda bröllop, fester och galor brakar loss igen. Med sociala medier har vi både publik och arena om andan faller på. Kanske syns vi snart i partyblåsan på zoom-mötet och i de maxade klackarna på väg till matbutiken? Annars – vi ses på andra sidan!”
JW. Anderson AW20, något för nästa zoom-möte? 😁
Jag vet inte hur det är med er men jag bara ääälskar kashmir!!! Kan inte få nog av den mjuka ytan och omslutande värme som bara en kashmirtröja kan ge.
Min första kashmirtröja som jag köpte för ca. 15 år sedan var ett reakap. Det var en förälskelse från första sekund, min hud fullkomligt sörplade i sig känslan av det fantastiska materialet gjort av underhudsfibrer från tamgetter i Kashmir i norra Indien, och flera plagg har det sedan blivit med åren. Jag har några rundhalsade tröjor, en v-ringad, några cardigans och en poncho. Underbara! Det finns bara en nackdel, och det är att materialet måste noppa av sig först då de kortare ullfibrerna letar sig upp till ytan och formas till små bollar, och detta kan ta sin lilla tid. Men man kan å andra sidan hjälpa processen lätt genom att noppa av plagget med en speciell kashmirkam eller genom att försiktigt dra en pimpsten över nopporna. De ljuvliga plaggen måste också behandlas som dina bästa vänner, med omsorg och kärlek, men å andra sidan bör vi ju ändå behandla hela vår övriga garderob på så sätt så det är egentligen ingen skillnad.
Så här kan du ta hand om ditt ljuvliga plagg;
Så har modevärlden förlorat ännu en gigant. Blomsterkungen Kenzo Takada har som ni säkert redan vet gått bort, i covid19, 81 år gammal.
Kenzo Takada
Tack Kenzo för alla blommor och goda parfymer!💖🙏🌺🌺🌺 Jag minns fortfarande hur Ca scent beau doftar. En himmelsk upplevelse var det för mig när jag första gången fick nosa på den blommiga parfymen någongång på tidigt 80-tal.
(Inledningsbilden visar Iman för Kenzo 1983.)
Ha en skön helg! ❤✨
Så här har vi lyst upp vårdträdet här på landet nu!