Inledningsbild; Jennifer Lopez i Giambattista Valli

Gianfranco Ferré -93. 

Det här med att ta plats, är en laddad sak för oss kvinnor. Och kanske har vi det alldeles särskilt tufft, vi svenska kvinnor. Sveriges ack så irriterande och begränsande jantelag regerar dessvärre fortfarande över hur vi förväntas uppträda. Men inte bara det, vi har många andra barriärer att slåss mot, både egna inre som yttre, hårt dömande åsikter, både bland andra kvinnor, men kanske främst bland män. Det kunde inte minst Sara Danius intyga, som alldeles för tidigt gick bort i den gångna helgen.

Åsa Beckman skriver så fint i DN.

”Sara Danius var ett perfekt exempel på visibility, den självklara synlighet som den amerikanska författaren Susan Faludi beskriver som så provocerande för många män. Danius hade en kombination av intelligens, social kompetens plus visuell lyskraft som kvinnor oftare har och som vår tids mediala offentlighet älskar. Andra, precis lika fåfänga, manliga ledamöter visste att detta kunde de aldrig tävla med. Inte undra på att de knöt näven i frackbyxan.”

Sara Danius visste sannerligen hur man tog plats. Hon gjorde avtryck, och lämnar ett stort tomrum efter sig. Starka, modiga Sara visste hur man drog nytta av klädernas kraft, och det är något vi som fortfarande är kvar här, kan lära oss någonting av.