Jag är hemskt ledsen att ni fått vänta så länge på ett nytt inlägg. Men nu är jag tillbaka igen, efter en sommar som helt uppslukat mig. Härligt, intensivt har det varit, vi har bl.a. blivit med växthus! Det är underbart att sitta där bland tomater, kryddor och blommor, alldeles särskilt när regnet faller utanför. Ser fram emot nästa sommar då vi redan under den tidiga våren kommer att planera allt härligt som vi kan odla där.

Men nu närmast är det en höst som väntar.

Hösten 2019

Många spännande trender rullar in på modescenen, och en hel del gammalt kommer tillbaka. Inget av det nygamla kommer jag personligen att anamma. Var sak har sin tid, resonerar jag, och upprepningar göra sig sålunda icke besvär. Så varken långa caper, punkinspirerat mode, 80-tal, grunge eller gotiskt kommer att släppas in i min garderob. Jag hade min beskärda del av det under tidigt 80-tal och det får räcka. En svart, vadlång cape med starkt turkosgrönt foder, mörkt brunröda läppar och ett hennarött spretigt hår med ljusare slingor i à la engelsk apelsinmarmelad väckte oväntade känslor hos ett par unga pojkar på en nattbuss, vill jag minnas. Jag klev ombord som den 20+åring jag var, på väg hem från krogen, och de unga pojkarna viskade till varandra när jag passerade; Vilken rugguggla! ? Ja, jösses. Och jag som tyckte att jag var så fin!